Kommunen skuldbelägger den mobbade!

Kommunen skuldbelägger den mobbade!

Hur långt ska vi tillåta förnedringen i vårt samhälle, inte nog med att man blir mobbad av skolkamrater och lärare, nu blir man mobbad av skolledning och kommunen. Vill vi driva dessa offer till självmord?

I dessa fall agerar kommuner och skolledning bödlar, de är mördare!

—————————————————————————————–

Yasmine mobbades under hela sin skoltid
GÖTEBORG.Hon har blivit kallad för hora, hon har misshandlats och hotats till livet av sina skolkamrater. Efter åtta år av mobbning träder Yasmine Gustafsson fram.

– Det värsta är att det är jag som hela tiden blir ifrågasatt, säger 15-åringen från Göteborg, som kräver kommunen på en kvarts miljon i skadestånd.

Sommarlovet står för dörren, men när Yasmine Gustafsson går ut nian på fredag kommer hon inte att känna någon större glädje. Hennes skolgång har varit en lång pina och hon har svårt att visa sig på Göteborgs gator.

– Mitt liv har blivit begränsat. Man känner sig uttittad och det känns som att alla i Göteborg vet vem jag är: där går hon, mobb offret, förklarar Yasmine Gustafsson.

Vi träffar henne tillsammans med mamma Ann-Christine Gustafsson i centrala Göteborg. När Yasmine Gustafsson berättar sin plågsamma historia är det svårt att tro att det här är en tonåring som systematiskt mobbats och trakasserats i åtta år. Hennes röst är stark och hon talar om allt det hemska med en förvånansvärd mognad och självsäkerhet.

– Du vet vad de säger: det som inte dödar dig, gör dig starkare. Jag känner mig starkare än på länge, säger Yasmine Gustafsson.

Barn- och elevombudet (BEO) har för Yasmine Gustafssons räkning stämt Göteborgs kommun på 240.000 kronor för att Herrgårdsskolan, där hon gick från årskurs 4 till 7, brustit i sina skyldigheter. Det är ett av de största skadestånden som utkrävts sedan den nya lagen mot mobbning trädde i kraft 2006 och rättegången kommer att ske under hösten.

Kommunen har enligt Ann-Christine Gustafsson erbjudit 30.000 kronor i en förlikning.

– Det känns som att de trampar på oss, säger hon och förklarar att hon är djupt besviken över att personal vid skolan inte gjort mer för att hjälpa hennes dotter.

Yasmine Gustafssons pappa kommer från Rumänien, hon har utländska drag och är dessutom ovanligt lång för sin ålder. Själv tror hon att det var så allt började när mobbningen satte i gång redan i lågstadiet hemma på Hisingen.

Mobbningen tilltog när hon inför mellanstadiet bytte till den nystartade Herrgårdsskolan, som då presenterades som framtidens skola. Några av eleverna från Yasmine Gustafssons gamla skola hade följt med till den nya och hon utsattes för trakasserier och hot inte bara i skolan utan även genom telefonsamtal, sms och på bloggar. Hon blev även fysiskt misshandlad.

När Yasmine tidigt 2008 blivit hotad till livet på en toalett på skolan bestämde sig mamman för att anmäla fallet till polisen och till BEO, men mobbningen har inte upphört. Så sent som den 10 maj i år samlades tre av de tonårsflickor som Yasmine kallar för mobbarna utanför familjens lägenhet och trakasserade henne.

Det var det som fick henne att bestämma sig för att träda fram. Hon säger att hon är medveten om risken att publiciteten får hennes plågoandar att fortsätta.

– Ja, men det kan inte bli värre än det redan är, säger Yasmine Gustafsson.

Kerstin Lindberg, rektor för Herrgårdsskolan, vill inte kommentera fallet.

– Vi vill inte ge oss in i någon debatt. I väntan på rättegången hänvisar vi till våra jurister, säger hon.

——————————————————————————————-

Anmälningarna om mobbning i skolan ökade med 70 procent under första kvartalet i år. Samtidigt får mobbade barn i vissa fall skadestånd på över 200 000 kronor, visar siffror från Skolinspektionen.

– Pengarna som betalas ut är en form av upprättelse, säger Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius.

I Sverige ligger skadestånd en som utdöms av domstolar ofta på en internationellt sett låg nivå. Men när det gäller mobbningen i skolan har allt högre belopp börjat betalas ut sedan en hårdare lagstiftning trädde i kraft 2006.

Bakgrunden till den nya lagen var bland annat det kända mobbningsfallet i Sävar utanför Umeå där Lina Olofsson mobbades under många år. Hon förlikades med Umeå kommun 2003.

Med den nya lagen har 73 barn de senaste åren fått hjälp av BEO att driva sina fall i domstol. Hittills har 42 elever fått skadestånd utbetalt. Det högsta beloppet är 207.600 kronor, som kommunerna Uddevalla och Bollnäs tvingats betala ut.

För ett mobbningsoffer i Ulricehamn, som ännu inte avgjorts i domstol, kräver Skolinspektionen 432.500 kronor i skadestånd.

– Vi har skolplikt och som barn är man tvungen att gå till skolan, till skillnad från arbetslivet. Att då utsättas för kränkningar är mycket allvarligt, säger Lars Arrhenius.

Baksidan med en domstolsprocess är att väntetiden är lång och ofta jobbig för barn som tvingas återuppleva hemska händelser.

Antalet anmälningar om mobbning från förskolan och uppåt har nästan fördubblats mellan 2005 och 2009, från 355 till 603. Under första kvartalet i år har ökningen exploderat. Då kom 70 procent fler anmälningar in till Skolinspektionen än samma period i fjol, något som kan förklaras av att man kan göra anmälan direkt på nätet.

I många fall som når domstol lägger kommunerna skulden på eleven för att undvika skadestånd.

– Barnen blir ifrågasatta. Det är jobbigt, säger Lars Arrhenius.

Han driver fallet med 16-åriga Yasmine Gustafsson. Där tycker han att Göteborgs kommuns agerande är ovanligt tydligt.

– Hon blir ifrågasatt och kommunen har riktat åtgärder mot henne i stället för mot omgivningen som utsatt henne för kränkningar.

Lars Arrhenius hoppas att de höga skadeståndsbeloppen ska göra att kommuner och huvudmän för friskolor blir aktivare i arbetet för att motverka mobbning.

———————————————————————————————————-

Vuxna är fega jävlar som inte vågar stå för sina misstag!

Borgs bluff --- Alliansen mörkar

Regeringen lovar fler jobb – men mörkar att det ska ske genom lägre löneökningar
Regeringens skattesänkningar ger fler jobb, enligt finansminister Anders Borg.
Men han mörkar att det sker genom att löneökningarna hålls nere.
– Regeringen vill inte ha en diskussion om det här, därför duckar de, säger nationalekonomen Lars Calmfors.

Moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet. På partistämman 2005 förklarade flera ledande moderater sin kärlek till fack och kollektivavtal.
Så har det fortsatt under hela mandatperioden. Senast i fredags tog Anders Borg och Fredrik Reinfeldt strid för arbetsrätten mot de övriga partierna i alliansen.

Fokuserat på drivkraften
Men att Moderaternas absolut viktigaste fråga – jobbskatteavdraget – bygger på lägre löneökningar har de inte velat marknadsföra.
– Det är väldigt enkelt. Om jag får en högre standard genom att min skatt sänks, då har jag inte lika stort intresse av att höja min lön före skatt, säger nationalekonomen Lars Calmfors, regeringens expert och ordförande i Finanspolitiska rådet.
Det här sambandet har Anders Borg talat tyst om. I stället har han fokuserat på att skillnaden mellan jobb och arbetslöshet ska ”öka drivkrafterna för arbete”.
– Kärnan i arbetslinjen är att det ska löna sig att arbeta, slog han fast i budgetdebatten i höstas.
Annat var det före valet. I vårmotionen 2005 räknade Moderaterna till och med ut hur mycket lägre löneökningarna skulle bli tack vare jobbskatteavdraget.
”Arbetsavdraget gör att en person som tjänar 100 kronor per timma före skatt får en skattesänkning med cirka 10 kronor per timma, helt utan att löntagaren ökat sin produktivitet. I nästa löneförhandling kommer skattesänkningen att medföra något lägre lönekrav”, skrev Moderaterna då.
För Anders Borgs tidigare statssekreterare Per Jansson, i dag avdelningschef på Riksbanken, är sambandet självklart.
– Ett ökat arbetskraftsutbud innebär att fler människor konkurrerar om samma jobb och det ger en allmän press nedåt på lönerna. Därigenom kan sysselsättningen öka.

Tror inte på debattvinst
Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv, tror inte att regeringen vågar berätta sanningen:
– De har varit rädda för att de inte kan förklara det här sambandet. En lönesänkning låter farligt. Vi har en regering som är räddhågsen av sig i många frågor.
Lars Calmfors är inne på samma linje:
– De tror förmodligen inte att de klarar att ta hem en debatt om att jobbskatteavdraget leder till lägre löneökningar. Därför mörkar de.

USA – avskräckande
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, ser en risk för att jobbskatteavdraget leder till en låglönenivå som är svår att ta sig ur.
– Ett problem är att man inte kan fortsätta med skattesänkningar i all evinnerlig tid. Däremot finns det en risk att lönepressen blir permanent.
Han ser USA, där man haft jobbskatteavdrag sedan 1975, som ett avskräckande exempel.
– Stora delar av det amerikanska löntagarkollektivet har inte sett några förbättringar av sina timlöner sen 70-talet därför att systemet med skatterna och andra regler verkar nedpressande på lönerna.
Aftonbladet har förgäves sökt Anders Borg för en kommentar. Men partisekreterare Per Schlingmann (M) förnekar att pressade löner är ett av syftena med jobbskatteavdraget.
– Är det något som är tydligt i Sverige är det att här sänks inte löner. Det är inte vår bevekelsegrund. Vi tror att effekten snarare finns i att fler människor aktivt söker arbete och att i kombination med det föra en politik för att öka kompetensnivån, säger han.
Men 2005 beskrev ni själva lägre löneökningar som ett argument för jobbskatteavdrag?
– Jag kan inte redogöra för hur det var 2005, men när vi tittar på det i dag är de viktiga bevekelsegrunderna att öka incitamenten för arbete och öka köpkraften.

Tanten Maud har koll på läget!

Hon är rolig!



JÄTTEROLIGT. Maud Olofsson berättade ingående i DN:s partiledarintervju om hur hon redan som trettonåring låg uppe på nätterna och oroade sig över ozonlagret.

Intervjun börjar såhär:
När Maud Olofsson var tretton år kunde hon ligga i sin säng på kvällarna hemma på gården Högbyn utanför Örnsköldsvik och oroa sig. Sällan över djuren i ladugården eller över saker som hon önskade men familjen inte hade råd med. Nej, hon oroade sig över ozonskiktet.

– Jag kunde vara otroligt orolig. Jag tyckte att vi levde bra och skyddat, men så insåg jag att det fanns något därute som hotade och förstörde.
Detta är otroligt intressant. Olofsson är nämligen född 1955. Hon var 13 år 1968.

Den första vetenskapliga rapporten om att klour-flor-kol-föreningar (CFCs) som fanns i exempelvis hårspray hade en inverkan på ozonlagret kom 1974. De första nationella besluten för att stoppa det kom 1976. Ozonhålet - som verkligen startade debatten - upptäcktes 1985. Att människan över huvud taget hade en påverkan på ozonhålet diskuterades först i amerikanska vetenskapskretsar på 70-talet.

Förutom i den lilla gården Högbyn, där den trettonåriga Maud Olofsson låg vaken om nätterna. Och inte undra på det - hon var ett halvt decennium före amerikanska elitforskare med att ha uppdagat problemen med människans inverkan ozonlagret.

Detta sätter mycket i ny dager. Det var inte Paul J. Crutzen mfl. som skulle få nobelpriset 1995 för sin forskning om ozonen på sjuttiotalet. Det var vår egen näringsminister, för hennes egen forskning från tioårsåldern och framåt, som ledde fram till hennes genombrott 1968.

Men inte har hon krävt några pris för det. För sådan är Olofsson - ödmjuk - och hon skulle aldrig drömma om att försöka framhäva sig för pressen.